Albertina Fredrika 103 år

Albertina när hon fyllde 100 år

Bland våra förfäder har vi en gammal tant som lyckades med bedriften att bli Värmlands äldsta på sin tid.Hon var Lennarts morfarsmor, och hon blev hela 103 år!! Då blev hon hyllad av ingen mindre än Sven Jerring från Barnens Brevlåda!!! Brevet finns kvar och man kan förstå vad stolt och glad Albertina måste ha blivit när telegrammet kom, personligt undertecknat av den tidens megaidol!

En rolig detalj med så gamla människor är, att de blir föremål för lokaltidingarnas födeldagsreportrar. Vi har hittat ett antal artiklar om henne. Samtliga artiklar håller en lagom nivå, inga detaljer som avslöjar något personligt. Inget om sorgerna eller något annat otrevligt, sånt man skulle vilja veta nu, för vad tyckte hon egentligen?Tyvärr finns inte ett enda kort på henne i unga år, bara från hennes sista tid, då med de vanliga tecknet som skall finnas på en så gammal person, rynkor, men hon hade snygga rynkor. Undrar vad hon hade sagt om skönhetsoperationer….

Hennes uppväxt i Småland, var väl inte på något sätt unik, de bodde på torpet Älghult och de var endast 4 syskon.Det var nog fattigt, men så var det, enda alternativet var att emigrera,men istället valde Albertina att arbeta som piga och väverska. Hon berättar att det var slitsamt att väva, lönen var tio öre per aln.Hon vävde åt en handelsidkerska i Eksjö, ylle- och bomullstyger. Vävningen var ett extraarbete, när tiden tillät.Hon berättar att hon som mest kunde väva 3 alnar per dag, då förstår man att det inte var en stor förstjänst. När hon började arbeta på 1860-talet hade hon 50 kronor i årslön, sedan blev det lite bättre, hon fick 60 kronor. Det räckte till en klänning och ett par skor. Halvsulning av skorna kostade 1 krona, och stadsgatorna slet hårt på sulorna!

Arbetsdagen började 4-5 på morgonen och slutade vid 9-tiden på kvällen. Hon arbetade ett 10-tal år hos general Taube i Eksjö.Hon tyckte mycket om familjen Taube, och de om henne, flera år efter att hon slutat sin anställning, skickade de än det ena och än det andra till henne.Hon han att uppleva 5 kungar, Hon minns när kungens hästanspända vagnar sprängde fram genom bygden då han var ute och reste i något ärende.Det var innan järnvägen slagit igeenom på allvar.Det var inga sötebrödsdagar förr, säjer hon, kaffe drack man bara vid högtidliga tillfällen.

Hon hette Albertina Fredrika Jonsson och var född 21 april 1856. Hon var född i Småland, Eksjö.

Hennes föräldrar var Jon Magnus Magnusson *1820-01-20 Hult, och Sophia Katarina Svensdotter *1824-01-08 Höreda.

Barn:

Fredrika Albertina Jonsson *1856-04-21 Eksjö lsf, Ålghult †1959-12-21 Grava, Ängbacken.

Ida Johanna Jonsson *1853-09-25 Eksjö lsf, Älghult †1859 Eksjö lsf, Ängbacken.

Carl August Jonsson *1859-08-04 Eksjö lsf, Älghult

Hulda Olivia Maria Jonsson *1862-04-02 Eksjö lsf, Älghult †1944-03-01 Karlstad lsf, Örsholmen

Hulda var gift med Karl Johan Oskar Johansson *1862-01-20 Ekjsö †1944-01-20 Karlstad lsf, Örsholmen. De hade inga barn.

Ida dog tidigt, och kvar har vi Carl August. Vad som blev hans öde har jag inte lyckats lista ut. I en artikel berättar Albertina att hon har släkt i Amerika, men jag har inte hittat honom via emigrant-CD:n. Samtidigt berättar hon att längtan till Småland finns där hela tiden, men att det inte finns någon kvar i hembygden som känner henne längre. Hon överlevde två män, två barn och ett barnbarn. Hon träffar Johan Ludvig Hörqvist *1861-12-22 Höreda, och de gifter sig 1883-11-17.Han arbetar som rättare, och de flyttar 1892 från Nässjö till Alvasjö i Höreda. De har fått en son, Karl Hjalmar *1886-03-27. 1893 är Albertina med barn igen, julen närmar sig och vilken dag som helst kan barnet komma. Då händer det ofattbara, följande stod att läsa i lokaltidningen:

”Olyckshändelse med dödlig utgång. Då rättaren Johan Ludvig Hörqvist anställd å egendomen Alvesjö i Höreda i onsdagsmiddag skulle smörja det igång varande tröskverket var han nog oförsiktig att hoppa över det vid ena sidan av detsamma uppsatta skyddsstängslet varvid han haltade och föll rakt in mellan tröskverkets märlar med den sorgliga påföljd att bröstet och magen så svårt flåddes att han på aftoenen avled. Den så hastigt bortgångne som endast var 32 år gammal beskrives som en redbar och driftig karl. Han sörjes närmast av hustru och en son”

Detta hände endast 2 dagar innan hans 32-årsdag ; 1893-12-20. Den 8 januari föds sonen Johan Ludvig, då var alltså Albertina änka sedan 19 dagar….

Albertina får nu börja tjäna och hon och sönerna bor kvar i Alvasjö till 1898-11-15, då hon flyttar till Björkö, Björkholmen. Hon är då nygift, sedan 15 dagar med snickaren Karl Johan Åstrand.Han är änkling och hade några barn med i boet, Karl Otto Gunnar och Alma Augusta Olivia samt en fosterdotter Karin Ingeborg Ekdahl. De får inga barn tillsammans. Hon nämner vid en intervju att alla hennes barn är döda, men hon måste då mena styvbarnen.

Åren går, Hjalmar flyttar 1911 till Värmland, där systern Hulda och hennes man bor. 1914 blir hon änka för andra gången, och hon klarar gården med hjälp av Ludvig.1928 flyttar Albertina och Ludvig till Karlstad.Hon är då 72 år!!Ludvig och Hjalmar köper gården Ängbacken utanför Karlstad, i Grava socken. Hjalmar arbetar som dräng på Örsholmen, men 1930 avlider han i cancer. Han var ogift.Återigen har Albertina fått känna av livets prövningar.Glädjeämnen finns dock, Ludvig gifter sig 1930 med Thyra Larsson, bonddotter från granngården. Hon hade en dotter innan, Marianne. De får dottern Brita *1931-06-18. De bor nu alla på Ängbacken.Nu raseras återigen livet för Albertina, Ludvig blir sjuk, och dör 21 mars 1932.

Thyra änka, Brita faderlös och Albertina har ingen utom Brita kvar av sina närmaste.Hon bor kvar på Ängbacken till årets slut, då hon flyttar till systern Hulda och hennes man på Örsholmen.1939 kommer hon tillbaka till Thyra och Brita. Hon bor på övervåningen i ett eget rum, och hjälper till i hushållet med det hon orkar.Hunden Kasper är ett sällskap liksom gårdens alla djur. Förutom Thyra och Brita finns Einar där. Familjens hjälp på gården, han har varit med ända från början.Brita växer upp, träffar Evert och gifter sig 1953, och 1954 kommer första barnbarnet Lennart.

När hon fyller 100 år prydes Värmlands Folkblad av en bild där Lennart sitter i knä på Albertina. 1959 i november dör Brita. Nu har Albertina överlevt även sitt enda barnbarn. Hon orkar inte mer, utan en månad efter somnar hon still in i sin säng, och ett 103 årigt liv var till ända. Hon ligger begravd på Ruds Kyrkogård i Karlstad, och vi vårdar hennes och sönernas grav. En dag när vi var där och tittade till gravarna, står vi och läser texten på stenen som sattes upp när Hjalmar dog. Då ser vi att det står Fredrika Hörqvist!!! Hur kom det sig att stenen har den texten? Inte vet vi, hon skrev själv under handlingar med Albertina Åstran(hon hade inte med det sista d:et) och hon har ju troligen själv varit med och bestämde om stenen. Det underliga är att ingen har sett detta tidigare!!!

ÓMarianne Fröding 2002